hastvattuman

Så var det slutet på en minst sagt händelserik vecka. Närmast tänker jag på ett par goda vänner som har fått en liten dotter. Det lilla underverket heter Felicia. Verkar vara en jobbig förlossning som tog lång tid. Stackars Dess som kämpade på i ca 32 timmar med sin trogna partner vid sidan. Sista SMSet jag fick stod det bara "Pain- fy fan". Jag kunde inte sova den natten så det var en fröjd att få ett sms att den lille vackra kommit ut.

Ikväll ska jag ta en öl eller 2 för den nyblivna familjen.

En hockeymatch med min kära partners son i en huvudroll (målvakt) har jag också hunnit med att titta på. Imorgon åker jag, Anna och Elin till Annas släktingar för en födelsedagsfest. Första gången jag träffar på några från släkten och det kan ju bli intressant. Emil hade hockeyläger och det går ju givetvis i första hand för honom :o).

Jobbmässigt så har det varit en rolig vecka med lite smågnabb. Människor är lustiga så till vida att en del inte kan ta en konflikt öga mot öga. Man sparar istället det man irriterar sig på en vecka och sen på ett möte, när personerna man är irriterad på inte är där och kan bemöta påståendena, passar dem på att vräka ut all skit. Men nu är det uppstyrt så att det inte går att göra så längre. Med hjälp av skrivna regler och en agenda vid skiftavlösningen får man gå igenom alla tänkbara störningsmoment varje arbetsdag. Ta upp skiten då öga mot öga eller SLUTA GNÄLL!

Dags för mig att raka skallen och sen blir det en löprunda. Usch och fy så tungt det är att komma igång efter min lilla semester.

Till sist- en bild på det lilla underverket :o)

...när största delen av dagen handlar om det. Vad skönt det hade varit om dagen hade varit om det man verkligen ville göra...men det är en dröm förstås. Jobbet bestod till största delen till att reda upp andras skit, eller igentligen- reda upp IBMs skit. Hur fan man kan teckna ett förlängt service avtal med en partner som inte gör annat än att göra företaget beroende av dess tjänster? Måste vara mycket pengar till nyckelpersoner som står bakom detta spektakel. Man blir bara förbannad när ingen verkar lyssna på dem som vet dvs folket på golvet...Att dem blir uppgivna är inte konstigt!

Puh- nu var det så länge sen jag skrev att jag inte vet var jag ska börja. Vi kan börja med att en vecka i Turkland är avklarad. Vädret var underbart med strålande sol och 30-35 grader varje dag. På natten låg tempen på 20-23. Vi hamnade i Side på ett bra lägenhetshotell och vi fick en 2 rums lägenhet. Ving hade gjort ett fantastiskt jobb med att para ihop oss med ett annat par med 2 barn. Jag tror nog att det är planerat när vi hamnar bredvid varann på planet samt blir grannar på hotellet. Dem var väldigt trevliga och kom från Hudiksvall. Dem hade dock ett riktigt monster till 3- åring som gapade och var ledsen väldigt ofta. Elin var rena ängeln i jämförelse.

Vi åt god mat och det blev en massa öl, sol, bad och en del shopping. Billiga märkeskläder fanns det gott om. Fake eller inte men dem var jäkligt snygga. Emil var i extas när han gick omkring och gottade sig i märkesdjungeln. Vi hann även med att testa paragliding och det var en häftig upplevelse. Det går till så att man dras upp i en fallskärm med båt. Jag skulle uppskatta att höjden till ca 50- 100 meter. Där uppifrån såg vi jätte sköldpaddor och hade en vidunderlig utsikt. Vi åkte också ut på en dags utflykt med båt uppför en flod. Vi betalade en extra avgift för att få se ett vackert vattenfall. Det visade sig vara ett lite inhägnat landskap med ett 2 meter högt vattenfall och lite diken med forsande vatten. Rätt komiskt med tanke på vilka förväntningar jag hade. Det var inte direkt svensk natur och fors men tyskarna blir säkert nöjda att få se något sånt :o).

Negativt var att jag blev matförgiftad och tappade 2-3 dagar av semestern. Jag åt precis samma mat som alla andra med enda undantaget att jag åt en salami pizza på en strandrestaurang. Jag kräktes enormt första dagen och hade riktigt hemska magsmärtor. Febern låg runt 39 och jag trodde att jag skulle dö. Fick inte i mig någon vätska i och med att den kom ut på det ena eller andra sättet. Då kände jag mig väldigt liten när låg där i lägenheten. Efter första dagen slutade jag kräkas och sket istället en grön vätska nästan varje timme. Efter andra dagen kom jag underfund med hur det måste kännas fysiskt när man blivit våldtagen. Det sved något djävulskt i skithålet. Jag började så sakteliga få i mig lite vätska men med magsmärtor varje gång. Jag övergick ibland till att doppa en strumpa i vatten och suga i mig små mängder åt gången var 5e min. 3e dagen med diare var en pina. Tur i oturen så hade jag fått ett mage antibiotikum utskrivet för länge sedan som jag tagit med mig. Jag började knapra piller redan första dagen och jag tror jag kom fortare på benen tack vare dessa. Ölpriset var också en besvikelse. 12kr för en 50cl lokal öl i marknaderna var det billigaste man kom ned i.

Så var det med den saken. Jag är jättenöjd med landet, sällskapet och stället vi kom till. Dock så är det väl typiskt min otur att åka på en matförgiftning men nu har jag varit med om det med. Nu börjar allvaret hemma igen med jobb och allt. SUCK- hade gärna stannat en vecka till.

Barskåpet är dock ganska välfyllt nu:
1 Carlshams flaggpunsch
1 Bacardi apple
1 Ballentines whiskey
1 Stroh rom
1 Gordons dry gin
1/2 Renaut carte de noir extra konjak
1 Renault carte de argent XO konjak 
Skvätt med Chateau du bruil calvados
Skvätt med Remy martin konjak
Skvätt med Captain morgan black rom
Skvätt med Bacardi vit rom
Skvätt med Koskenkorva vodka
Skvätt med Smirnoff apple

Jag har haft många chefer men skillnaden mellan min förra och denna tar fan i mig priset. Det är som natt och dag. Innan denna hade jag en som var trött och less. Han gjorde allt för att slippa undan dem jobbiga sakerna. Vissa av dem sakerna la han på mig. Han kunde smita undan jobbet genom att säga att han hade bråttom till ett möte eller att det var "kris" efter ett telefonsamtal. Min nuvarande är som sagt raka motsatsen men med dubbelt så mycket pliktkänsla och ansvar. Han är snarare inne och "klampar" på mitt område. Detta tror jag vi löst genom ett samtal igår. Dagens mejl skörd från honom var 10 mejl med olika uppgifter och delegeringar på en dag. Uppenbarligen insåg han det omöjliga att han skulle hinna med sitt jobb om han var inne och petade för mycket i "mitt" område. Han ska även iväg på en långvarig kurs och kommer vara borta 2 dagar i veckan. Han har fattat att han har för mycket att göra och inte kan "vara med" på allt.

Imorgon kommer jag sitta i 2st möten från 09:00 till 14:00. Jag kommer vara bra less men förhoppningsvis blir båda givande. Nu har jag äntligen fått det delegeringsinstrumentet jag behövde. Den nya organisationen börjar ta form men det är ett riktigt hästjobb kvar med tanke på nya arbetsuppgifter. Jag må säga att den nya chefen är en jäkel på att motivera personal. Han har talets och kommunikationens gåva. Han kommer gå långt tills kravet på högre högskoleutbildning sätter stopp. Tyvärr tar man inte hänsyn till en persons interna kunskaper om företaget och andra styrkor när man kommer nog långt upp i hierarkin.