hastvattuman

Helgen bara försvann som vanligt. Den tillbringades hemma hos Anna med kids. Det blev lite god mat och vin som vanligt samt trevligt umgänge. Västerbottenost fyllda hjortfärsbiffar, potatisgratäng samt kantareller och en god sås smakade mycket gott. Skönt att man inte blev allt för försoffad. Det blev två löprundor. En med Annas son och en runt två sjöar i anslutning till bostaden. Elin hade varit sjuk och nu blir det spännande att se om mitt immunförsvar pallar ett barns dagisbakterier. Jag har nyst mer än 10ggr per dag dem 2 senaste dagarna. Det är krig i kroppen nu men jag har bara lite rinnande näsa än så länge.

Vi har på allvar börjat kolla in lite sista minuten resor. Fortfarande ligger priset ganska högt- runt 2500:- till Turkiet dem datumen vi vill åka. Det bör ju sjunka till ca 1800 innan det blir någon bokning. Det kommer fram en del minnen från när jag var i Turkiet förra gången. Närmaste jag kommer på är att jag var fly förbannad på en herrelös tupp som förde ett ofantligt oväsen, utanför vårt fönster klockan 5:00 -6:00 varje morgon. Den skrek rätt ut- KUUUUÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ, inte kukeliku!?  På dagen brukade jag jaga iväg den till ett annat kvarter men den kom tillbaka hela tiden. Det slutade med att jag en morgon gick ut på balkongen och lyckades träffa den med en banan som kastades med full kraft. Den bytte tillhåll efter den smällen.

Ett annat var när vi, efter en feskväll med några Norska gäster, skulle ta en taxi hem från nöjesstället. En av tjejerna var så packad att hon kräktes i taxin. Jag kunde inte hålla mig för skratt när chauffören började gasta på turkiska och gestikulera hetsigt. "Nej Daniel- IKKE SKRATTA NU. Han blir tokig :o)" He-he-he, det blev han. Han övergick till engelska och skrikandes krävde han 50 miljoner lire i kompensation. Han fick allt jag hade på mig dvs 40 miljoner sen försvann han med en hetsig rivstart. Det var en skamsen och illamående tjej som dagen efter kom ned till polen och betalade mig dem 40 miljonerna. Skönt att man slapp be om det :o).