hastvattuman

Dagen börjar med ett gräl i omklädningsrummet. En medarbetare kommer sent ibland och därav kastar han i sig frukosten direkt han kommer in till jobbet. Han går inte till fikarummet, eftersom han då blir upptäckt om han kommer sent och dessutom äter.

Nu är denna person inte i min grupp så honom skiter jag i. Idag var han i tid. Bredvid honom har vi en av våra äldsta medarbetare (2 år till pension) som bara jobbar 2 dagar i veckan. Denna är fullkomligt tokig på att någon står och äter i hans omklädningsrum när det finns ett fikarum.

Höga och upprörda röster:

Farfar: XX, vad har jag sagt om att äta i omklädningsrummet?! Har inte din chef pratat med dig än!!!???

XX: Vad tjafsar du om, varför ska du alltid tjafsa om detta för?! Passar det inte är det bara att byta omklädningsrum. Det finns 10 andra!

Farfar: Du, jag har jobbat i detta företag sen du föddes! Du respekterar inte mig när jag tycker att det är äckligt när du slabbar med ditt käk framför mitt skåp! Ett fikarum är till för att användas och ett omklädningsrum byter man om samt sköter hygienen i. Är det så svårt att fatta!? Det känns som jag måste på din chef ännu hårdare, eller fan, du har ju bytt. Vad heter han?!

XX: Han heter YY, sitter i kontor UU, bor i KK och på OO-gatan. Vill du veta när han är född med?!

Farfar: VA!? Jag har inte hörapparaten nog högt, vänta, nu, vad sa du?!

XX: Upprepar

Farfar: Hur fan kan någon som du vara så kaxig, blablabla osv

XX: blablabla

Jag går ut ur toan där jag ofrivilligt lyssnat till detta spektakel. Jag blänger lite på dem, byter om och beger mig ut. Farfar kommer efter i full fart med blixtrande ögon och sätter igång att argumentera för sin sak så jag ska ta hans parti. Med lugn röst säger jag "att jag har förståelse för din åsikt men XX gör inte något formellt fel så länge han passar tiden. Personligen bryr jag mig inte att han käkar i omklädningsrummet. För mig är det en skitsak som jag inte tänker lägga mig i. Det här får du ta med XX chef."

Farfar blänger ilsket och utstöter ett surt "NÄHE" och springer iväg in i trapphuset.

Herre gud vad trött jag kan bli på människor. Att ens orka börja gasta om detta klockan 05:50 är ju en bedrift. Måste vara taskigt morgonhumör med och det vet jag vad det är. Inte är det konstigt att det är krig i världen när man gastar och grälar om dessa skitsaker. Det är svårt att sätta sig in i hur man kan bli så störd över att någon äter i ett omklädningsrum. Han dräller ju inte en smula med det han äter. Nåja, slutar väl med att farfar antingen får svälja och leva med ätandet eller byta omklädningsrum. Det kan också bli den berömda kompromissen att XX får äta i omklädningsrummet dem 3 dagarna Farfar inte är på jobbet. SUCK, VILKA ONÖDIGA PROBLEM! Nu har detta garanterat blivit en prestige grej för båda parter. Det är ju fan dagis men man ska väl vara glad för att folk iallafall vågar prata med varann och ta konflikten.

Anna hade rätt om att det var mycket tjockisar på hennes jobb. Jag såg inte mindre än 3 stycken, storlek mega på dem 10 minutrarna jag satt och väntade på Anna.